Denna dag har varit en idrottsdag både i min skola som i många andra. En del av eleverna åkte med mig och några andra vuxna på traditionella friidrottsmästerskap i Grankulla. Alla de svenskspråkiga Esbo-skolorna var med.
Det är ungefär 10 år sedan jag senast var på tävlingarna. Då som deltagare i åtminstone höjdhopp.
Känslan var samma nu som då fast man nu var väldigt mycket mera splittrad eftersom man främst skulle hålla koll på de som idrottade och att de hittade till rätt gren på rätt tid.
Efter stafettkarnevalen senaste vår har jag konstaterat att jag är en skolidrottsfantast. Inte bara då när jag själv deltog utan även nu som lärare. Jag tycker att det är så fantastiskt att se elever prestera och satsa också på annat än läsämnen. Alla kan vara bra på något och olika egenskaper behövs för olika idrottsgrenar, speciellt inom friidrotten. Den extra tid som planerandet och förberedelserna tar är värd glädjen i ögonen på eleverna som gör sitt livs lopp eller njuter av att bara få sporta en dag och göra sitt bästa.
Jag tror att barn mår bra av att tävla om de lär sig att göra det med rätt inställning. Som lärare hoppas jag att kunna förmedla inspirationen och den rätta inställningen vidare till eleverna. Oberoende om man blir världsmästare eller kommer sist i mål på 600 m ska man göra det med glimten i ögat.
PS. Vi tog 5 medaljer och det blev många personliga rekord. Heja oss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar