När man slutar ett kapitel av sitt liv och vänder blad till nästa blir det lätt att man blir väldigt upptagen med allt som händer nu och här. Senaste år var ett sånt år för mig. Jag ville ha magisterspappren (och fick dem sedan också efter lite strul) men den största energin gick åt att fundera på det nya jobbet och allt som det nya innebar.
När man slutade gymnasiet för 6 år sedan var det ungefär samma sak. Alla ens vänner åkte tvärs över Finland (eller världen) och hamnade på väldigt många olika ställen och inriktningar och om man inte hade Facebook skulle man knappt veta alls vad folk sysslar med. Folk har gift sig, fått barn, flyttat till London, USA, Kina. You name it. Folk är utspridda överallt. En del studerar vid tredje stället, andra jobbar fortfarande där de började jobba efter studenten, men alla har på ett eller annat sätt hittat sin plats i livet!
Anssi Kela - 1972
Nu har jag en fråga till alla mina klasskompisar/medstuderande på lågstadiet, högstadiet, gymnasiet eller PF:
Var hittade du din plats? :)
Medi i Helsingfors =) fast det visste du ju redan...
SvaraRaderaJag har ofta tänkt på samma sak att utan FB så sku man ju inte ha NÅGON aning om vad alla håller på med! Det var säkert mycket mer spännande för våra föräldrar att gå på första klassträffen då i tiderna när de inte kunde följa med klasskompisarnas liv på samma sätt som vi nuförtiden kan och gör :)
SvaraRadera